Barn på dagis

Varje morgon när jag väntar på bussen kliver en mamma på samtidigt som mig efter att hon lämnat av sina två barn på dagis. Det ena barnet är ungefär 5-6 år som går över vägen själv till ett annat dagis, den minsta är ungefär 4-5 år. Denna morgon ser jag mamman komma med en nyckel i handen, strax efter lämnar hon det minsta barnet inne på dagiset och ställer sig vid busshållplatsen. Hon står hela tiden och vinkar till barnet i fönstret. Det som gjorde mig fundersam var att det inte fanns någon dagispersonal som hade tagit emot barnet. Både före och efter den morgonen har det alltid funnits personal. Det förvånade mig mycket att mamman lämnade sitt barn utan tillsyn och att personalen tillät det. Det kanske bara var tio minuter som barnet behövde vara ensam, men att ens våga göra det är för mig obegripligt. Vad som helst kan hända. Barnet kanske blir rädd av att vara ensam och beger sig ut från byggnaden. Eller att det händer något där inne som barnet inte har kontroll över. Vad gör man i det ögonblicket? Ska man ifrågasätta det eller ska man stå tyst och titta på? Jag skulle aldrig lämna mina barn ensamma utan att veta att det fanns någon vuxen i närheten. Det verkade som om det hade gott bra, eftersom personalen var i tid nästa dag. Jag tyckte i alla fall att det var oansvarigt av föräldern.